Kunden frågar inte bara om detaljen
En ny kund gör en leverantörsrevision. Revisorn frågar inte bara om detaljerna är godkända. Hon frågar hur ni vet vilka egenskaper som är kritiska, hur operatören vet hur ofta och med vilket mätdon de ska mätas, hur ni vet att mätdonet mäter rätt, och vad som händer när ett värde hamnar utanför. Hon vill se det dokumenterat, och hon vill se att det följs.
Det är kvalitetssäkring: inte att varje detalj kontrolleras, utan att det finns ett system som gör att rätt detaljer tillverkas och att det går att visa.
Vad kvalitetssäkring är
Kvalitetssäkring är systematiskt kvalitetsarbete där organisationen tar fram, dokumenterar och följer sina processer, och använder olika verktyg som stöd. SS-EN ISO 9000:2015 definierar kvalitetssäkring som den del av kvalitetsledningen som är inriktad på att ge förtroende för att kvalitetskraven kommer att uppfyllas.
Det skiljer den från kvalitetskontroll, eller kvalitetsstyrning som standarden kallar det: den del av kvalitetsledningen som är inriktad på att uppfylla kvalitetskraven. Enkelt uttryckt kontrollerar kvalitetskontrollen att detaljen är rätt. Kvalitetssäkringen ser till att processen gör rätt detaljer, och att det går att visa.
Ett kretslopp, inte en kontrollpunkt
Kvalitetssäkring brukar beskrivas som ett kretslopp i fyra steg, samma tanke som i PDCA (planera, genomföra, kontrollera, agera):
- Planera: krav, risker och kontroller bestäms. Vilka egenskaper är viktiga, hur ska de mätas, hur ofta och med vad?
- Utföra: arbetet görs enligt instruktion, med mätdon som är kalibrerade och mätmetoder som är kända.
- Kontrollera: resultatet mäts och jämförs med kravet, och processen följs över tid.
- Agera: avvikelser utreds och åtgärdas, och det ni lär er förs tillbaka till planeringen.
I mitten finns underlaget som dokumenterar varje steg: instruktioner, mätresultat, kalibreringsbevis och avvikelserapporter.
Verktygen i kvalitetssäkringen
Kvalitetssäkringen använder flera metoder, var och en för sin del av kretsloppet:
- Riskanalys med FMEA för att hitta vad som kan gå fel innan det händer, och en styrplan som översätter riskerna till kontroller.
- Mätsystemanalys (MSA) och kalibrering för att veta att mätningarna går att lita på.
- Statistisk processtyrning (SPC) för att upptäcka förändringar i processen innan de ger fel.
- Duglighetsstudier för att visa att processen klarar kraven med marginal.
- Spårbarhet, så att varje levererad detalj kan kopplas till sitt underlag.
Tillsammans brukar de räknas till statistisk kvalitetskontroll och kvalitetsledning i bredare mening. Inom fordonsindustrin ställer IATF 16949:2016 utöver ISO 9001 krav på flera av dem.
Förebygga hellre än sortera
En grundtanke i kvalitetssäkringen är att det är billigare att förebygga fel än att hitta dem. En hundraprocentig slutkontroll sorterar bort fel, men den hindrar inte att de uppstår och den missar alltid en del. En process som är stabil och duglig, med kända mätsystem och tydliga instruktioner, gör färre fel från början.
Det betyder inte att kontroll är onödig. Det betyder att kontrollen ska ligga där den gör mest nytta, ofta tidigt i flödet och nära processen.
Vanliga missförstånd
“Kvalitetssäkring är kvalitetsavdelningens jobb.” Den som tillverkar detaljen och den som mäter den gör större delen av arbetet. Kvalitetsavdelningen bygger systemet och följer upp det.
“Ett certifikat betyder att kvaliteten är säkrad.” En certifiering visar att ledningssystemet uppfyller standardens krav vid revisionen. Den säger inget om att varje process är stabil.
“Mer dokumentation ger bättre kvalitet.” Dokumentation som ingen läser eller följer ger ingen säkerhet. Den ska beskriva hur arbetet faktiskt görs och vara lätt att använda.
Sammanfattning
Kvalitetssäkring är systemet som gör att rätt detaljer tillverkas och att det går att visa: planerade kontroller, kända mätsystem, stabila processer och avvikelser som leder till förbättring. Kontrollen av detaljer är en del av det, men inte hela.
